För barnen på gatan
Brinn Broder Tuck, Brinn!
Kvällens event var Abjekt, Alouatta och Dobermann Cult på Broder Tuck. Abjekt verkar ha fått en del luft under vingarna och spelar på både 44:an och Gula Villan med Asta Kask i maj. Alouatta har jag varken sett eller hört innan, och jag kan inte säga så mycket om dem, men speciellt intressant verkade det inte. En gammal punkkompis kallade det för någonting i stil med "jävla emo-skit", och det lilla jag hörde tyckte jag var mer likt ett tillsnofsat Black Flag med för rent gitarrljud. Jag vet inte om någon av oss hade rätt. Där någonstans, efter mitt snobbiga konstaterande att musiken inte var god nog åt mig blev jag utslängd från Broder Tuck eftersom vaktstyrkan gjorde bedömningen att jag var för trött och behövde ta lite luft. Erik, gitarristen i Abjekt, blev utslängd i samma veva, med samma motivering. Om jag var en aning full var Erik däremot ganska nykter efter endast tre öl och ett svettigt gig. Men det skiter ju Broder Tuck i - slänger ut musiker i band som just spelat på deras smutsiga inrättning. Jag uppmanar till bojkott. Broder Tuck är en svullen hora.
En glad nyhet är dock att Baltzer; mannen, myten, kommer att förära Blackpool ett besök i augusti. Jobbigt att vara vegan i Nordengland.
Idag har jag kurerat min skakiga lekamen med obegränsade mängder te och Skinnyman, Pigalle, Arthur Kitchener och gamla Oi! - och punksamlingar i vinyl. Imorgon bär det av till gruvan igen. Tur att det blir en kort vecka.
Oi! It's Summer!
Cheddar Collection #10
Council Estate of Mind
Tack Lilla Skrik för tipset!
Punk & Oi! in the UK lägger ner!
"PunkOiUK: End End of an Era: PunkOiUK - RIP
After 10 years of dedicating every minute of spare (and often not spare) time to Punk & Oi In The UK, the time has come to bid farewell. That's right folks *circumstances have dictated I am calling it a day.
* The circumstance in question being a baby due in 8 weeks time! Over the years I have not taken any holiday (except honeymoon), taken time away from the site, had weekends off except for festivals as the website has constantly screamed for my attention - now I need that time for my forth coming child. I am the only can do things by 100% and that will apply more than ever to me being a parent.
I am proud of what Punk & Oi In The UK has achieved over the years, especially as it only ever set off to be a few pages with the type of information I wanted to find out and was impossible to find anywhere on the internet for the UK at the time. Ie what gigs were on, how to get in touch with record labels and not much more than that. It never started out with any grand scheme, any promises to anyone, or to change the world. Sometimes people have placed great expectations on the site, but please remember it is just a humble online listing of information. Punk & Oi In The UK has grown organically over the years. One of my frustrations has been I have had many more ideas than time has allowed me to implicate. I have always worked at the same time as running the site, and no matter how I try to get round (for quite a period of time only having time to sleep of 5 hours a night) there are only so many hours in a day.
Over the years Punk & Oi In The UK (and me - there has only ever been myself running the website) have survived many a challenge, but have stood strong. Here are just a few of them in no particular order that you may or may not have known about; -
- Working 70 hours a week (including main job and site) for the majority of the last 10 years.
- Being told if I did not start spending less time on a computer I was likely to lose the use of my arms (due to joint and nerve problems caused by overuse)
- Successfully, running Punk & Oi In The UK, working full time in IT and retraining for a different career in Fitness (hence you seeing less of DRUNK-Oi-UK).
- Leaving the rat race and working for myself as a Personal Traininer which has taken on a life of it's own. The thought was once I left IT, I would be able to dedicate more time to Punk & Oi In The UK, but I soon found when I had to earn an income from my PT business it meant spending a lot of time on it (and you do not get to add gigs when your boss is not looking, as you are your own boss).
- Mother's rapidly diteriating health, and helping provide care for her: Diagnosed with Alzheimer's in her 50's around 8 years ago. She was aware of her condition until a couple of years ago. Almost having to get her sectioned to get her into a nursing home as carers would no longer look after her due to it taking 4 people and a hoist to move her. Her having strokes and being given just days to live in November. Not understanding her first grandchild is on the way.
- Suffering from stress
- Coping with nearest and dearest with extreme depression.
- Complications in pregnancy and being told to take it easy (what is that?)
- Being approached by an established company who wanted to input £50,000.00 - £100,000.00 into Punk & Oi In The UK and form a shareholders partnership. Looking into it and turning it down.
- Spending thousands of own (much needed) money in webspace, domain names, solicitors, accountants, electricity etc etc
- Having personal threats put on the Punk & Oi In The UK Message Board (anyone remember the days of the board?)
- Having many other slatings on many other message boards - yawn
- Accusations of selling out
Never a dull moment, eh!
With my hand on my heart I can honestly say Punk & Oi In The UK has always stayed independent and DIY, I have never let anyone dictate to me and to me that is Punk Rock.
A heart felt thank you to anyone and everyone who has helped make the site what it has been.
PunkOiUK - RIP
(1998 - 2008)
ps Feelers were put out to see if Punk & Oi In The UK could be passed on as a going concern with acknowledgment for time and effort. To date no satisfactory arrangement has been agreed to."
The Lowlifes och Abjekt på Snövit, fredagen 18/4
Nu skiner solen från en mycket klarblå himmel och man vill vara full mest hela tiden. Det kan man ju tyvärr inte vara, men i fredags var jag det, och då spelade även Abjekt och The Lowlifes på Snövit.
Jag kom in mot slutet av Abjekts set. Det lät bra faktiskt, i den mån jag hade omdöme att avgöra sådant. Tyvärr kan jag inte precisera mig mer än så. The Lowlifes var jävligt bra som vanligt, trots att kaggepedalen (tror jag det var?) gick åt helvete tidigt i setet. De avverkade en rad egna mästerverk och minst en cover, av Komintern Sect i egen svensk tappning. Tror jag.
Det var jävligt fullt med folk, och det är ju kul om man inte måste pissa, eftersom muggen ligger inklämd precis framför scenen. Lågliven var glada över ölpengarna i alla fall.
Nu ska Paco ut i närmsta gröna lund med något dyrt, franskt vin.
Festivalsommaren 2008
I Sverige är det fyra events som kan kallas punkfestivaler. Den första går av stapeln den 7 juni:
"Destroi Crew presenterar:
Lördagen den 7 juni kör vi i Göteborg en helkväll med det bästa från Europa och Sverige!
Var: Musikens Hus, hållplats Stigbergstorget/Kaptengatan
När/Hur: Insläpp: 18.00,18-årsgräns
Pris: Första 60 biljetterna kommer att kosta 250 kr och dom köps genom att skicka ett mail till [email protected] .
De resterande biljetterna kommmer att kosta 320kr och kommer att kunna köpas över nätet (förmodligen genom ticnet. Mer info kommer inom kort).
Först till kvarn gäller!
På Scenen:
Klasse Kriminale (Italien) http://www.myspace.com/primaklassekriminale
Bombardiers (Frankrike) http://www.myspace.com/bombardiers
Automatica Aggregazione (Italien) http://www.myspace.com/automaticaaggregazionepunk
Gatans Lag (Borås/Gbg) http://www.myspace.com/gatansslag
Unit Lost (E-tuna) http://www.myspace.com/unitlostcrew
Antipati (Sthlm) http://www.myspace.com/antipati
Knucklemob (Göteborg)
www.myspace.com/clubdestroi "
Vidare går Augustibuller och Kuggnäsfestivalen av stapeln samtidigt. Där Augustibuller visar upp sin svagaste line-up sedan Gud vet när, efter strul med moralväktare och nykterhetstomtar, verkar Kuggnäsfestivalen försöka tvätta bort sitt dodgy rykte, och har hittills bara två knätofs/vikingarockband på listan. Så vitt jag vet ser startfältet ut såhär för närvarande, och det är ju inte illa pinkat av ett gäng gamla raggare: Cockney Rejects [UK] / Abrasive Wheels [UK] / Kategorie C [D] / Born To Lose [US] / Katastrof (Obs! Vilka i hela fridens namn är Katastrof? De säger sig vara från Stockholm, men har någon sett dem irl?)/ Sinners Since Birth / The Disputes / Njord / Völund Smed / Blå Brigader / No Heroes In Hell / TBA.
Bullret verkar satsa på den lite yngre publiken - 13, som bäst 12 för att citera Mad Madz. Det enda som skulle kunna utöva någon lockelse på eder baconflottiga fransman är De Lyckliga Kompisarna, och dom har man ju redan sett nurå. Förutom DLK är det idel menlösheter: Dia Psalma, Disfear, Fy Fan, Masshysteri, Path of No Return, Propagandhi, Sanctuary in Blasphemy, The accidents och The Bombettes.
Eftersom det inte verkar bli någon Boll & Bira i år, till vårt stora förtret, kan fler ta sig i kragen och åka till Emmaboda, där Rassle Punkrockfestival går av stapeln för andra året i rad. Det ser inte alls illa ut:
Mad Sin, Civil Olydnad, den numera nyktre Micky Fitz' The Business, i vars sättning nu även Tosh från Section 5 ingår, Texas Terri, Gatans Lag, The Liptones, Antipati, Aliascrippe, The Accidents, The Negatives, Tysta Mari, Ticking Bombs, Sound of a Revolution, Another Year, Sniffing Glue, Sinners Since Birth och inte minst Holländska Evil Conduct.
Nu återstår bara att se om Sverige är stort nog för att härbärgera så här många arrangemang. Vi får hoppas på det, och på att världens alla Allan Rubins håller sig ur vägen.
Paco rekommenderar... Sighstens Grannar - Den Moderna Tiden
Paco rekommenderar
Hate is Just a Feeling aka Hate is Just a Piercing är hyfsat ospännande och hette tidigare Mansic, och innan dess [sic]. Före det spelade Nizze i Nepente som producerade riktigt bra punk på svenska. Går man emellertid ännu längre bak i tiden; till det glada 80-talet, finner man nämnda Nizze som sångare och låtskrivare i bandet Sighstens Grannar.
Bandet började sin karriär som Käften Full Av Flugor, efter att Nizze och Roosen träffat trummisen Ricke på en Publice Image Ltd-spelning i Stockholm. Till första giget hade dock Ricke hoppat av och ersatts av Mart Hällgren, mer känd som medlem i exempelvis De Lyckliga Kompisarna och Ubba.
Bandet släppte en demo och två EP's varav den sista; Den Moderna tiden (Arda) från 1989 finns att ladda ner här.
Cheddar Collection #9
Skinhead girl, skinhead girl
Skinhead girl, skinhead girl
There she was, swinging down the high streets, yeah
Her hair cut short, boots set firm
I couldn't believe my eyes, like a story out of a book
She was my height, my weight, my size, she wore braces and blue jeans
Skinhead girl, she was my
Skinhead girl, she was my
Skinhead girl
I made up my mind, I was gonna be courageous, yeah
I held out my hand, and touched her gentle
She looked at me and smiled, I know that was for real
She was my height, my weight, my size, she wore braces and blue jeans
Skinhead girl, she was my
Skinhead girl, she was my
Skinhead girl
Grattis Cheddar!
Cheddar Collection - the mixtape innehöll konstigt nog mest MaccLads, procentuellt sett. Inte bara pga att MaccLads är det enda punkband jag kommer på spontant som faktiskt sjunger om osten; "She said she liked the taste of my bell-end cheddar/ And she asked me if I wanted to bed her. "
Anywho; stort grattis käre vän!
Alla måste gå!
Paco tänker på... The Vigilantes - Empty Bottles & Broken Hearts
Paco är sur
En skiva mer fruktansvärd än det mesta i punkväg är Skoghall-kvartetten The Vigilantes fullängdsdebut Empty Bottles & broken Hearts (Herre min skapare vilken bajsnödig titel) som damp ner på skivdiskarna 2004 och gavs ut av Bandworm Records. Trots att den är så fruktansvärt pinsamt usel lovordades den både här och där. Streetmusic FC's Patrik Kenth, en tidning och punkskribent som jag verkligen uppskattade, men vars trovärdighet föll som en fura efter den här recensionen, motiverar betyget fyra av fem med "smittande energi och låtsnickeri", men har åtminstone vett att anmärka på den skitusla sången. I själva verket var den målbrottsbjäbbiga sången bara pricken över uselhetens i. Otight, klyschigt, fånigt och generande oorginellt är passande adjektiv. I samma nummer av fanzinet (#10) berättar även gossebollbarnen hur de kom på att de ville starta band på en Dropkick Murphys-konsert 1999. Sedan dess har de varit svenska representanter på en Ramones-tribute och åkt på ett par Europavändor, bland annat med det Serbiska bandet Red Union, som håller avsevärt mycket högre klass. Jag stör mig ganska hårt på det här gänget, och varför kan ni nog förstå när ni lyssnar på några av deras alster på hemsidan, bland annat I won't Die For You, där de bajtar The Oppressed's Work Together - eller på myspace-sidan. Synd bara att inte lågvattenmärket Punk Rock Hall of Fame är med. Och nej, jag tänker inte rippa den och ladda upp den någonstans. Sån skit förtjänar att tigas ihjäl och glömmas bort, även om upphovsmännen förtjänar att smädas.
Topper med gäster på Mosebacke
"Helgens enda begivenhet var det menlösa punkbandet Topper, som spelade på Broder Tuck" skrev jag tidigare i den här bloggen, apropå en blöt kväll på Söder. En anonym internettuffing skrev "Menlösa Topper??? Någon skall dÖ!!??" som kommentar. Jag har inte kunnat sova sen dess. Men ärligt talat, det är ett menlöst band. Och ja, jag har gett dem en chans, både på skiva och live. Nu ställer de i alla fall till med vad som kallas Old School Punk Party - spelning med blytunga gäster som Sator-Chips och några andra av Thåsvetts gamla kompmusiker på Mosebacke den 10 april, så de som finner större nöje i bandets musik kan gå och shejka loss:
Umeå Punk City
Ur askan efter Disconvenience reser sig likt Fågel Fenix The Epidemics, ett än mer lovande namn från Norrlands punkmetropol Umeå. Bandet startade hösten 2007, med ambitionen att spela lidelsefull, halvrå rockig punk någonstans mellan Agent Orange, Generation X, DOA och X-Ray Spex. Officiell release är att vänta - elva låtar är inspelade. Håll ögonen på konstellationen här!