punkochoi

Ett band förutom West Side Boys som förvaltade sitt kulturhistoriska arv väl var Paris-bandet The Herberts som tog skepnad under det namnet 1991. Embryot till bandet hette Des Gavroches och hade en svartvit line-up, och The Herberts hade celebra medlemmar som Alteau; serietecknare och illustratör av otaliga punk-och oi!-skivomslag under 90-talet, samt Antonella, då också i Klasse Kriminale. Första singeln Dans La Rue kom ut på Bulldog Records 1993, och den här nedladdningsbara Oi! Generation släpptes 1994 på Bleach Records. Bandet splittrades runt 90-talets mitt efter att ha blivit hårt ansatt av högerextrema scenelement, och mynnade bland annat ut i punkbandet Bad Leutenants, men det är en annan historia.

Tryck på bilden nedanför och ladda därefter ner 7"EP:n Oi Generation.

Hate is Just a Feeling aka Hate is Just a Piercing är hyfsat ospännande och hette tidigare Mansic, och innan dess [sic]. Före det spelade Nizze i Nepente som producerade riktigt bra punk på svenska. Går man emellertid ännu längre bak i tiden; till det glada 80-talet, finner man nämnda Nizze som sångare och låtskrivare i bandet Sighstens Grannar. 
   Bandet började sin karriär som Käften Full Av Flugor, efter att Nizze och Roosen träffat trummisen Ricke på en Publice Image Ltd-spelning i Stockholm. Till första giget hade dock Ricke hoppat av och ersatts av Mart Hällgren, mer känd som medlem i exempelvis De Lyckliga Kompisarna och Ubba.
   Bandet släppte en demo och två EP's varav den sista; Den Moderna tiden (Arda) från 1989 finns att ladda ner här.

Fy fan, vad bra han är, den där Baltzer. Nu är tiospårs-EP:n Really Fast or Die rippad och klar och jag kan inte sluta roas av texterna eller kommentarerna till låtarna. Arg som en full geting sparkar Baltzer och hans band åt alla håll - inte minst emot den "egna" scenen, och dess hyckleri och egenheter. I inledande Unity 4.5 går sista raden: "You keep talking about unity but the only thing you manage is plain sieg heil!"
   I tredje låten; MKK vs RTC (där MKK står för typ Militanta Krocket-Klubben och RTC för - just det - Reclaim the City) ger han medelklassvänstern en känga: "Dansa din jävel dansa på/ Skaffa glitter din fan/ På toppen av folket så är du nog fri/ Men när festen är slut så är friheten förbi/ Spela narr, rök ditt brass/ Sälj din fadda pastasallad/ Men kalla det fan inte för politik/ Politik är inte roligt - stackars, stackars dig!"
   Med en trovärdighet få människor inom den politiska crust/hardcore-scenen i Stockholm hade under det sena 90-talet kunde Baltzer med sitt dunkla förflutna med hedern intakt fortsätta häckla sina scenkamrater - ibland misstänker jag tillochmed att det var nära vänner och bandmedlemmar som fick sig en känga, exempelvis i Last for a Day (Sweden), som skrevs som en kommentar till att allt fler ur SxE-rörelsen och hardcorescenen började odla actionrock/stonerrock-attribut och knarka, och Indian Star (nu Söderkällaren) fylldes av garagerockare och power violence-posörer vars föräldrar betalade deras söder-ettor medan de själva rökte ner sig och drack upp studiemedlet och födelsedagspengarna utan att skämmas det minsta: "You get a haircut like Joey Ramone/ Earth Crisis records turns to rock/ Take another train and your statement goes down the drain/.../You keep talking about being burned out/ You're a rich kid in Disneyland so I don't fucking think so".
   Men det var inte bara dissar som delades ut. Peter och Peter (Jidling och Sehlin; Scumbrigade och Between Us) hyllas i sina respektive låtar Lektorn och Big Pete - "Peter Jidling/Sehlin is gonna kick your fucking ass!"
   They Need a Hand and You Need a Handout och I Hate Everything and I want to Dance är båda lysande exempel på intelligent hardcore, men sjuans höjdpunkt är tveklöst This One is for You med gästsång av Karin "Laxen" som ett litet tag sjöng i Disculpa:
   "Oi! Oi! Oi! Oi!/ Sorry boy the deck's been dealt/ you weren't there which means you lost/ Human misery can't be accounted/ For when corporate interests runs the show/ Slaving eight hours every day/ And they ask you why you're down/ Alienation is ust the tip/ Of the iceberg beyond my lips/ Becoming modern slaves/ Nine to five straight into the grave.../ Sorry girl the deck's been dealt/ you weren't there which means you lost/ Women's rights can't be accounted/ For when it's dicks who run the show/ Pacified within the role/ that is set up to make you bow/ Sexism is just the tip/ of the iceberg beyond my lips.../ This one's for the working class/ It's about time for a change/ This one's for the women's rights/ It's about time we raise our voices/ This one's for the friends I have/ It's about time we unify/ This one's for our moms and dads/ They fucked us up but the fault wasn't theirs/ This one's for the working class/ Living is worth more than survival/ This one's for the friends I have/ Together we can change at least ourselves/ This one's for our moms and dads/ You tried your best and now we know what to do/ This one's for the women's rights - If you're not in then this one is for you!"

LADDA NER!

Paco spinner vidare på Villes Kidnap-rekommendation och tipsar/bjuder här om/på No Class - Rien a Faire 7", som gavs ut av Chaos Productions och innehåller fyra fenomenala låtar av klassisk FR82-punk.



Ladda ner, lyssna och drick.

Paco skänker er sina för tillfället mest gnolade:

101ers - Sweet Revenge
Action Pact - Yet Another Dole Que Song
Angelic Upstarts - Paint it Red
Apocalypse Babys - Jacqueline
Distorted Truth - Fallout

Tryck här om du vill.

   Han Solo Baltzer är en mycket speciell herre vars avtryck i den svenska punk- och hardcorescenen icke får slätas över och glömmas bort. Under Vita Husets sista år (alltså, då det fortfarande stod kvar i det egentliga Täby) spelade han i hardcorebandet Second Thought som presterade en samtidigt humoristisk som skitförbannad och välspelad HC som alternerade mellan svenska och engelska, och hann med en mängd spelningar i Sverige, minst en utlandsturné (med Holländska storpoeterna Antidote) och medverkan på samlingsskivor såväl som splitsläpp och egen sjua. Den egna EP:n hette Really Fast or Die och släpptes av Really Fast Records, med omslag tecknat av grindcorebandet Bingo's längsta medlem Erik. Spliten var med Östersundsbandet(?) Assel och släpptes av Promenade/Thrashin/Bent Edge/Busted Head/Envelope/I Am The war.
  
   Second Thought splittrades i början av 2000-talet och blev till The Kind that Kills, men sparkade sedermera Baltzer och gick således miste om en karismatisk och unik sångare, textförfattare och personlighet. Dadde (som bland annat hade Bent Edge Records, samt spelade i Disculpa och roddade ett och annat zine under 90-talet) spelar numera i band som To What End?, Ubba, Asta Kask, och Wolfbrigade, medan Lill-Martin (eller Elias, som han kallar sig nuförtiden) koncentrerar sig på To What End?
   Baltzer själv spelar mest World of Warcraft.

   Fem praliner med Second Thought laddas med fördel ner H Ä R. Det är hitlåtarna Parlez Vous Shit och Dagens Jävla Sanning från spliten med Assel, samt den tidiga A Stab For Every One You Love (om kamraten Emanuel Magnusson som stacks ner av nazister) från samlingsskivan the Punishment Is Here (New Noise/Busted Head). Dessutom två helt osläppta låtar som Lill-Martin och Han Solo skrev själva och spelade in i Marts villa-studio i Tumba sommaren 2001.

   Som grädde på marmeladen bjuder Paco även på Östermalm Boys - Upperclass Rock'n'Roll - ett fylleprojekt om fem låtar - väl valda covers av band som exempelvis The Templars och Skrewdriver, eller bajtade på annat sätt - med bland andra Han Solo, DLK-Mart och Lill-Martin i sättningen. Vem den fjärde medlemmen är, är däremot höljt i dunkel.

En hyfsat rar liten vinylbit är Metal Urbaines och enligt vad Paco vet också Frankrikes första punksingel; Panik, med det numera återuppståndna Paris-bandet, utgiven av Cobra Records 1977. Eftersom Paco härstammer från Frankrike (Brest, närmare bestämt) så anser han att han måste hålla den franska fanan någorlunda högt och åtminstone spotta ur sig någonting nu när den ryske björnen går loss med både finskt och brittiskt. Metal Urbaine låter typ som en blandning av Kraftwerk och skitig 77-punk. Tyvärr förstår jag mig inte på min scanner just nu, så något omslag kan jag för tillfället inte bjuda på, men håll till godo ändå och ladda ner låtarna här.

Videon till Panik: www.youtube.com/watch?v=o_HMXbk3g08

Min vän Nikke Niña köpte den här splitsjuan när han var på besök i England. jag blev avundsjuk. Båda banden tillhörde mina absoluta favoriter vid det tillfället; det torde ha varit någon gång sent -99 eller tidigt 2000. The Templars har gjort en hel liten mängd splitar med olika band; alltifrån egna projekt till tyska eller franska band. Det här är dock enda gången det andra bandet är bättre än NY-gänget. Gundog från västra London levererar på den här plastbiten en av sina bästa (om inte den bästa) låtar. Således blev jag ganska glad när en bekant kontaktade mig och erbjöd mig köpa skivan till ett högst skäligt pris. Enjoy.