punkochoi

(Stigma - New York Blood CD - I Scream Records) Stigma är sisådär 53 år vid det här laget, men ger inte upp i första taget. Sedan sena 1980 har han varit det namnet som mer än något annat har varit synonymt med New Yorks hardcore-scen genom sitt livsverk Agnostic Front, och nu släpper han sin solodebut på I-Scream Records, i form av ett tolvspårsalbum dekorerat med tuffa detaljer som knogjärn, handeldvapen, hagelbrakare, patroner, och blod. Vinnie Stigma själv skymtar fram på en polaroid komplett med linne och hatt, som vilken Rancid-medlem som helst. Och på mer än ett sätt känns det (även om det nog mest är en känsla, dock en känsla helt olik känslan Tysta Mari talar om) som om det är Lars Frederiksen som har planterat en massa små elaka frön i huvet på Stigma, och som gör att han känner sig manad att släppa testamente och memoar i skivform. Musikaliskt är New York Blood en ganska medioker historia. Lite som en blandning av Blood For Blood, Lasse F och Bon Jovi. Även om det piskas på ganska bra både i Misery to Milestone och bonusspåret Young Till I Die, samt bjuds på okej punklåtar, typ titelspåret, Turning the Tide, Trouble och Still Crucified, är bottennappen rejäla. Mossigt countryplonk i Blurry Nights, mjuk mainstreamrock i Hole in My Heart och akustiskt skitsnack i We Are the Boys sänker omdömet rejält. Stigma med kompmusiker levererar också två covers av pionjärerna Forced Reality; skinheadhymnen We're Not Alone, samt 15 Pints (And I'm Still Standing). Det här funkar nog bra för inbitna Stigma/Agnostic Front-fans, eller för beundrare av lättviktig, välproducerad punkig rock med hardcorebotten.