Först till kvarn...

Kjell säger:

Kjell vill ta tillfället i akt att göra lite reklam för Helltour-bussen till spelningen den 25/10.

INDECENT EXPOSURE GIGET 25/10 i Norrköping

Finns idag 5 platser kvar på bussen (pris 420:- gig+buss) T/R Sthlm, Klarabergsviadukten-Norrköping, gigställe. Avresa kl.17:00.

Bokningar sker endast via mejl (pike@dif.se). Skicka namn, mobilnummer så svarar jag asap.

Diverse

The Lowlifes spelade på Kafe 44 i fredags, och det var kul att se dem som vanligt, inte minst därför att ordinarie basisten Ronja nu var tillbaka på scenen efter en tids lättare skada. Arrrangören, klubb Jamboree, verkar ha lyckats med sin föresats att locka kidsen, och det finns liv, så det finns hopp. The Lowlifes fläskade på med en radda egna hits och någon väl vald cover, och Paco ser mycket fram emot en ordentlig officiell release med det här bandet, något som han dessutom vet är på gång. Det enda bekymmersamma på spelningen var den baftiga, lätt förfriskade dam som under spelningens senare hälft försökte lägga sina labbar över hela sångaren Ville, samt pannbanden som snurrades i luften. Partyorkestern Ska'n'Ska spelade också denna afton, men då var Paco och drack öl på en närbelägen krog.

September övergår snart i oktober, och oktobers viktigaste event är såklart det här:



Om inte för legendariska Indecent Exposure, så kanske albumaktuella Royal Stakeout eller Medborgargardets första (?) officiella återförening. Den här gången har PST sytt ihop ett punk och oi!-paket som torde ha något för alla.

Antipati gör sitt första gig utanför Sverige i Belgiska Tournai med Pontoise-bandet Haircut den 20 december. Vilken den tredje akten blir är ännu inte klart. Den rundhylte leadgitarristen i ovanstående svenska orkester lever dessutom ut sina popböjelser i ett ganska nystartat projekt med det blygsamma namnet The Radars.

The Analogs kommer till Sverige

Polska The Analogs är nu bokade för ett gig på 44:an i november, supportade av Antipati och Sinners Since Birth. Bra av Capital Chaos-Johan att täcka upp två av banden som av olika anledningar inte spelade på Capital Chaos.


The Lowlifes på Kafé 44 26/9

Youth Club Jamboree arrar på 44an igen. Tillsammans med The Lowlifes spelar Ska'n'Ska och alla är välkomna, oavsett ålder. Kolla också in Mangos senaste bildkavalkad från Blackpool på http://www.angelswithdirtyfaces.net/ även om det har föga att göra med Jamboree. 


English Dog & English Frog


Rocky och Smacks är skinheads på framsidan av senaste numret av Rocky Magasin. Jag vet inte vad jag ska säga.

Ville rekommenderar... Wild Youth

Efter ett långt blött sommarlov har likt Fågel Fenix den ryska björnen Ville åter rest sig ur askan för att tipsa om bra grejer. Idag talar han sig varm för Wild Youth:


I don't wanna talk about Johnny Rotten

I don't wanna talk about Sid Vicious

I don't wanna talk about Joe Strummer

I just wanna talk about me, what about me?


Pontus aka Babs  (nej, inte den Babs!) har återigen agerat jultomte och skickat paket både till mig och till Paco. Paco fick två 7":or och jag ett gäng brända skivor med punk från världens alla hörn. Precis som förra gången lyssnade (eller lyssnar fortfarande) jag igenom skivorna med stort nöje. Och det som fastnade mest hittills är Wild Youth från Durban, Sydafrika. Är bekant med detta band sen tidigare, då deras enda singel med samma namn från -79 finns på en av Killed by Death-samlingarna. Och vad kan man säga? Jo, att Wat ´Bout Me och Radio Youth är två suveräna låtar, och att de två (samt Birthward´82's låtar såklart) gör Killed by Death #40 till en av de mest intressanta samlingarna i den serien som jag äger.


Förutom singeln skickade Pontus även låtar som jag tidigare aldrig hört. Dessa är All Messed Up och den sjukt bra Record Companies från samlings-LP:n - Six of the Best -79, samt Action man från samlingskassetten Afrika Corps-8?.

Tack Pontus för att du tog dig tid, dessa kommer nog att spelas ett bra tag framöver.


Tryck HÄR och lyssna på:


Wild youth 7"

1. Wat ‘bout me

2. Radio youth


V/A - Six of the best

3. All messed up

4. Record companies


V/A - Afrika corps

5. Action man

6. Record companies (en aning snabbare version)


Värd blogg

Varför har jag inte upptäckt den här bloggen tidigare? Klart som fan det blir bra med den upphovsmannen... läs inlägget "Vad punk är för mig" så kommer ni haja varför ni borde läsa resten också, samt hålla kolla på bloggen framöver.

http://stockholmspunk.blogspot.com/

Paco säger hej till... Jocke i The Lost Boys



Paco: Hej Jocke i The Lost Boys. Berätta bandets historia, även om den är kort.

Jocke: Jomen visst, inte så mycket mer till historien än att jag snackade med Calle om att starta upp något, mer på skoj än nåt annat. Sen pratade vi med Robin om gitarrspelande, och han va på, han tog sedan med Anton som vi känner sen innan. Och ungefär där är vi nu.

Medlemmarna spelar också i band som Valpmynning, The Lowlifes och Grave Disorder. Är Lost Boys att betrakta som ett projekt eller är det ett seriöst satsande band?

Trots att vi spelar i andra band ses det här nog av alla i bandet som ett seriöst band, om ändå att vi ska ha så mycket kul som möjligt och göra bra musik.

Ni spelar olika typer av punk i era andra band, vad är era gemensamma influenser? Och svara inte The Lost Boys.

Hehe.. förutom lost boys så är det väl punk i alla dess former. Då vi tycker om anarchopunk, uk82, 77-punk, eller death rock - kalla det vafan man vill. Vi tycker om punk. Vi spelar det vi tycker om för tillfället utan att spänna oss fast vid något speciellt. Vi vill bara ha kul och spela det vi tycker låter bra.

Vad är de närmaste planerna för The Lost Boys?

Jadu, vi har bara fyra låtar för tillfället. Vi har nyss börjat... så de närmsta planerna skulle väll utan tveka vara att skriva fler låtar så vi kan komma ut och spela.

Hej då, Jocke i The Lost Boys.

The Lost Boys på Myspace

Kolla genast in The Lost Boys - det senaste stjärnskottet på den Stockholmska punkhimlen:

http://www.myspace.com/lostboyssthlm

På fredag: Riot Club

Riot Club lyser upp i höstmörkret, som ännu inte är så påtagligt, rent bokstavligt. De låter hälsa:

Lägg folkölen på kylning, köp nya skosnören till dina oxblodskängor
-nu är det dags för Riot Club igen!
Fredagen 5e September brakar det loss med finfin Punk, Ska och Oi!
Som vanligt kräver vi inget inträde -så det är bara att dyka upp som gäller!
Streetpunkarna Scoundrels spelar live.

http://www.myspace.com/scoundrelsmusic
http://www.myspace.com/riotclub_sthlm 

KGB, Malmskillnadsgatan 45, Stockholm
21.00 - 02.00, Fri entré (20 år)

Paco recenserar... Royal Stakeout - Bringing in the Beer CD



(Royal Stakeout - Bringing in the Beer CD - Distroi Records)
Fyfan vilket bra och snyggt första släpp av Göteborgska uppstickaren Distroi med vars hjälp Royal Stakeout äntligen har hittat till fullängdsformatet. Efter ett helt gäng egenproducerade demos, medverkan på diverse samlingar, samt splitsläpp med Contemptuous på Kjell Hell 2005 är det här alltså en debut i dubbel bemärkelse, och vilken debut sen! Royal Stakeout har alltid varit ett förträffligt liveband, men har på hårdvara alltid legat farligt nära gränsen till vad jag lite snällt kallar Rancidpunk. Detta har de dock uppvägt med gatukänsla, attityd och en oborstad approach som jag annars inte förknippar med hattfjantpunk. Lagom till fullängdsdebuten har Örkelljungas stolthet både mognat och breddat sig. Introt skvallrar om Dropkick Murphys-influenser, medan första "riktiga" låten; Army, låter Oxymoron på ett sätt som självaste Oxymoron gjorde när de var som bäst. Referenserna till de tyska 90-talshjältarna återkommer dessutom i Mainstream Civil Class. Gamla livefavoriter som Problem och Streetfight blandas med nya favoriter som Party Starter, PC Punks, och lokalpatriotiska Skåneland - skivans enda svenska spår (där det står klart att skånska är ett sjukt schysst punkspråk - tillochmed en banal fras som "mot dom som går dig mot" låter trovärdig). Sammanfattningsvis finns det inte ett enda dåligt spår på skivan, och jag uppskattar lekfullheten, ska-influenserna, allsångsmelodierna och det inlånade träblåset. Skulle man klaga på något bara för att skulle det väl vara den bitvis bristfälliga engelskan (man kan inte säga "masters in disorderly" gossar) men det är verkligen inget stort problem, och jag gratulerar såväl bandet som bolaget till ett utmärkt stycke gatpunk, som jag tror och hoppas kommer bli ihågkommet och kanske betraktat som en framtida klassiker.

RSS 2.0